ANGELICATO

Alla inlägg under april 2009

Av angelica - 22 april 2009 19:53

Om allt går som det ska så kommer vi ha en elektrisk ål på skolan snart!  Då kommer det att sitta varningstexter intill osv.

 

Den är inte så stor än, ganska smal och drygt 90cm om jag minns rätt.  Det kommer ta en massa år innan den är gigantisk. Vad händer med den då om den inte ryms på skolan?


Undrar hur den ser ut, kanske som på bilden till höger eller nånting liknande? Hoppas den ser äcklig ut!


Nu i helgen ska jag  jobba i smådjurshuset på skolan. Hoppas att inget fittar till sig totalt. Det är ju på helgerna allting händer som Fia sa.


Idag var jag nog uppmärksam att upptäcka en undulat som fastnat mellan två plankor med huvudet. Fia var tvungen använda en hammare och bända lös den. Lyckligt nog verkade den pigg när vi fick lös den. Tur som fan det!




Av angelica - 22 april 2009 00:06

Samtidigt som vissa säger att det är okej och fint att vara fet/tjock/mullig så tar de ändå själv illa upp när de kallas för dessa ord. Hur kan de ta illa upp av att kallas något som de menar är okej och fint?



Idag åt jag Frisco på MAX, förbannat gott. OM NOM NOM och MUMS!<3


Båda har sina nackdelar. Det är varken bra eller fint att vara sjukt underviktig eller sjukt överviktig.


Jag anser att man inte ska uppmuntra överviktiga att fortsätta vara feta bara för att vara snäll och accepterande då en kropp inte mår bra av att vara det. Självklart menar jag då inte att dessa ska sluta äta osv, eftersom inte det heller är bra.


Jag uppmuntrar inte till någonting förutom att inte uppmuntra sjukt underviktiga och sjukt överviktiga att inte försöka åtgärda problemet.

Det är ju som att be personen blunda och stanna kvar i en återvändsgränd, eller?


Dessutom finner jag det inte logiskt att en person med ätstörning såsom anorexi kan tas in för sondmatning mot dennes vilja men man tar inte in en person med grav fetma mot dennes vilja för viktminskning?

Är det jag som fattat fel eller hur kommer det sig, fara som fara, right?

Av angelica - 21 april 2009 20:55

Lockade nyss håret och resultatet blev: ATT JAG KÄNDE MIG ÄCKLAD SOM SATAN. Jag kände mig grymt smutsig, äcklig och förbrukad!


Lockar i all ära, vissa frisyrer är fina, men det finns så många som har lockigt hår som ser ut som självaste fan och dessa äckliga hår och känslan när jag ser sånt flimmrade bara runt i huvudet i ett enda stort Hitler-kaos.


Angie däremot hon fixar sitt hår grymt härligt, sånt hår som hon har gillar jag att peta på, haha!


Slutsatsen är att det var en äcklig upplevelse som jag inte vill återuppleva!


Men, jag kan kan tänka mig att göra EN eller TVÅ smaaaala, långa, kompakta, nästan tvinnade lockar i mitt så annars spikraka hår. Sånt ser rent ut. Som på bilden. Någon eeenstaka sån gillar jag på rakt hår, iaf vad jag sett på andra.

Däremot om jag skulle känna mig äcklig återigen är en annan fråga.


Av angelica - 21 april 2009 00:53

"Familjen sade sig stå ovetandes om att någon fildelning skett, vid de aktuella tidpunkterna har hela familjen sagt sig vara upptagna, den enda som inte kunnat förklara vart han uppehållit sig ar familjens sexåriga blandrashund (Schäfer/Golden retriever) Aramis.


Aramis saknar dock egen inkomst, och de få ägodelar han hade, en vattenskål och diverse tennisbollar, har redan konfiskerats och sålts av kronofogden.


Ninni Karlsson, familjens dotter på 11 år, kommenterar:

- Aramis ar en olydig hund, han sitter inte ned ibland nar jag säger till honom.


Aramis själv har valt att inte kommentera händelsen, vid tillfället då Svenskbladet sökte honom för en kommentar var han upptagen med att vila sig på hallmattan och slicka sina testiklar."


Kristofer iz thö man och resten av artikeln går btw att läsa här

Av angelica - 21 april 2009 00:47

Kristofer Angelica says:

du borde träffa honom å typ, SKJUTA HONOM, ty idag fyller hitler år, eller (igår 20 april), ETNISK rensning FTW



ÅTERIGEN; ta inte allt som står i min blogg så förbannat jävla fittsnuskigt seriöst.

Av angelica - 20 april 2009 21:26

"hur får du den där bakrunden som?:)" -lisa

Eftersom du inte länkade till nån sida så får jag väl svara här i bloggen.

Jag har bara tagit nån random-bild jag hittade och laddat upp, that's it.

Förstår inte riktig om det finns mer att svara, eller?

Av angelica - 20 april 2009 21:13

Har ju piercing i naveln sen 2 år tillbaka. Dock har det alltid småstrulat, den har aldrig riktigt läkt.


Jag kan inte ha som på bilden, alla delar som hänger, det blir så mycket friktion att det börjar bli sårigt då.

Är jag tjurig så har jag fuskat ibland och haft det kanske 3 dagar för att sen ta ut det, antar att jag var tjurig en gång för mycket och för länge sist helt enkelt.


Det tar minst 3 år att läka om jag tar hål i öronen, som bara ska ta några veckor normalt sett.

Med då tanke på att navelpiercing vad jag fattat brukar ta minst ½år lr nånting liknande så blir nog antalet år skyhöga för att det ska läka på mig, antar jag.


Så nu står jag här två år senare efter piercingtillfället med ett hål som börja småblöda varje dag. Ser ut som att det putar ut en köttbit lr nå, som blöder alltså. Det är så äckligt!


Jag rengör numera varje dag med detta medel, men ändå fittar det sig, ibland tar jag bara vanligt vatten och sköljer eftersom jag har hört att medlet kan torka ut?


Tänkte prova fixa koksaltlösning, någon som vet om det fungerar bra?

 

ALDRIG att jag tänker ta ut den. Fuck heller.

Av angelica - 20 april 2009 00:42

Brukar inte orka läsa böcker ofta.  När jag gör det så ska det helst vara verklighetsbaserade,  exempelvis Pojken som kallades det osv.

Läste ett tips på en blogg om denna bok som verkar bra, ska kirra den lätt.


När ingen annan ser av Duncan Fairhurst

"Min far har stulit första halvan av mitt liv", tänkte jag.

"Men den andra halvan tillhör mig."



"Det här är en gripande sann berättelse om en ung pojke som blev oerhört sviken av den person han älskade allra mest - sin far. Från fyra års ålder bar Duncan Fairhurst på en fruktansvärd hemlighet. Uppfostrad i ett hem där sjuka ritualer var en del av vardagen, blev Duncan manipulerad, retad och sexuellt utnyttjad av sin egen far. I ett desperat försök att slippa undan sin pappas förtryck försökte han vid fjorton års ålder ta sitt eget liv. Till slut flydde han in i en kriminell värld fylld av alkohol och droger. När Duncan för tre år sedan såg sin far hand i hand med en liten pojke, bestämde han sig. Det handlade inte längre bara om honom, andra tvingades uthärda samma sak. Den 16 augusti 2004 anmälde Duncan sin far för sexuellt utnyttjande av barn. Det här är hans berättelse."


» My life, your entertainment ♥

Purple hair don't care. LULEÅ

 

Återkommande läsare? ↓

bloglovin

Omröstning ↓

Vad vill du se mer av i bloggen ?
 Klagomål
 Umgänge&Partaj
 Åsikter
 Bloggningstips
 Egopics
 Personlighetstester
 Vardagsbetraktelser
 Smink&Hårtips
 Bus&Hyss
 Tävlingar
 Videobloggar
 Musiktips

Senaste nytt

Kategorier

Tidigare år

Bloggträd

Länkar

Sök i bloggen

Translate

Följ min blogg ↓

bloglovin

Ovido - Quiz & Flashcards