Direktlänk till inlägg 22 april 2009
Samtidigt som vissa säger att det är okej och fint att vara fet/tjock/mullig så tar de ändå själv illa upp när de kallas för dessa ord. Hur kan de ta illa upp av att kallas något som de menar är okej och fint?
Idag åt jag Frisco på MAX, förbannat gott. OM NOM NOM och MUMS!<3
Båda har sina nackdelar. Det är varken bra eller fint att vara sjukt underviktig eller sjukt överviktig.
Jag anser att man inte ska uppmuntra överviktiga att fortsätta vara feta bara för att vara snäll och accepterande då en kropp inte mår bra av att vara det. Självklart menar jag då inte att dessa ska sluta äta osv, eftersom inte det heller är bra.
Jag uppmuntrar inte till någonting förutom att inte uppmuntra sjukt underviktiga och sjukt överviktiga att inte försöka åtgärda problemet.
Det är ju som att be personen blunda och stanna kvar i en återvändsgränd, eller?
Dessutom finner jag det inte logiskt att en person med ätstörning såsom anorexi kan tas in för sondmatning mot dennes vilja men man tar inte in en person med grav fetma mot dennes vilja för viktminskning?
Är det jag som fattat fel eller hur kommer det sig, fara som fara, right?
Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...