Kan även meddela att vi har gästbloggning på klagomuren.

Så är det något jävligt bra ni blivit förbannade över eller sitter och stör er på så är det bara att kontakta via kommentar eller mejl så får vi se.

Alltså det måste ju vara något rabiat fel på min hjärna så jävla negativ som jag alltid är.

Det enda jag önskar mig är en jävla off-knapp någonstans på kroppen.

Inser ni hur härligt det hade varit för mig? Bara stopp och inget mer.

Nej, jag går inte runt och smider självmordstankar, sånt mode går jag inte på.

Bara en helt vanlig offknapp, lr kanske en timer påkopplad.

Typ "Nu vill jag skita i allt och vara avstängd en vecka från och med nu"

Inser ni hur genialisk det skulle vara? DET kan man tjäna pengar på..eller nej..juste det är OREALISTISKT och ouppnåeligt.

VILKET BARA GÖR MIG ÄNNU MER FÖRBANNAD ÄN JAG REDAN ÄR.

När fan blev jag såhär? Svaret är ALDRIG för jag har ALLTID varit såhär. 

Det är 2008 och jag har precis egentligen fyllt 18 år.

2009 är nära och även rullatorn samt löständerna.

Jag vill inte sluta som en hemmakärring. Jag vill inte sluta mitt liv med barnspya på axeln och bullmage efter x antal graviditeter. Jag vill inte heller sluta som en tant som sitter framför bingolotto och stickar vantar i väntan på graven.

År 2009 då jag fyller 19 är nära och jag har bara lösa planer för framtiden. Självklart har jag många drömmar, men det är inte det lättaste att nå de.

Vill man nå någonstans måste man bli rik. Antingen får man hoppas på att ärva, bli rikemansbarn, eller bli trisslottare, eller möjligen få en jävligt genial idè som leder till att starta eget. För man kommer ingenstans med en svenssonlön, nej man måste upp i väldiga siffror.

Ingen utbildning kan ta mig dit, nej, vadfan ska lösningen bli.

Ska jag råna banken som en snubbe försökte göra i sommras i Luleå?

Kanske ska jag ansluta mig till de som ringer till folk och drar 100kr från kortet när de svarar. De borde ju tjäna massor?

För nej, jag vill inte sluta som en jävla livstrött svensson med kräk på axlarna och volvo vovve villa.

Då får det fan vara, jag vill fan göra något med mitt liv.

Inte slösa det på utbildning som ändå bara ger alla svenssonlivet.

och folk klagar när rikfolk slösar sina pengar på resor och annat gojs, det har de fan all rätt i världen till. Vad ska de göra med pengarna när de är döda? Ha de med sig i graven? Nej tack. Vore jag äckligt rik skulle jag dra min kos och göra saker.

För jag är 18 år och vad har jag hunnit göra på de åren?

Gått i skolan sen jag var 7 år och bara möglat!

HEELVEEETEEEEE LIVET ÄR SNART SLUT

Jag ska aldrig mer klaga på 40-åriga tanter som försöker se yngre ut, eller 50-åriga män som köper motorcyklar och försöker vara 25 igen. Jag förstår de fan, klart man blir nojig när man tänker efter.

För den dag jag dör, så händer inget mer. Det blir ingen jävla gudsport eller helvete. Det blir ingenting. Eller egentligen är det inte dåligt att dö, det är bara den där tiden innan man dör som jag fruktar.

De säger att man ska ha en trevlig attityd i bloggen gentemot sina läsare

FUCK THAT säger jag bara

Jag bloggar inte för att slicka era feta/beniga rövar.

Det här har redan blivit en helvetesvecka för min mage..

Varför har vissa känsligare mage än andra?

Följ mina planer till världsherravälde

och jag är fan inte bättre än någon annan människa, ni som äcklas av mig kan inte äcklas mer än vad jag redan äcklas över mig själv.

Jag har fått kameran nu men inte fan hittar jag kabeln till den. Fitta.

Klagomuren En gnäll-blogg om allt möjligt, undertecknad släkten Danielsson/Olsson (det vill säga Anna och Emelie och deras kusin Angelica). Detta är alltså en kollektiv blogg driven av hela tre människor som siktar på världsherravälde.

Mitt inre monster kommer härmed visa sig mycket där.