Direktlänk till inlägg 27 september 2007
Heheh, fick en utskällning av mamma ikväll när hon hade hämtat mig på busshållplatsen. Hon var babbla på som fan över min hälsa, att jag inte mådde bra osv. Visst, jag slarvar som fan med maten, äter typ inte middag när jag kommer hem, det är så jobbigt, tar en kaka typ, men det är inte så lätt att egentligen vilja äta, när man vet att man oftast kommer ångra det för att man mår så illa och känner sig hungrigare efter man har ätit än innan, min mage, fyfan vad jag hatar den, jag ska slå den så den dör.
Hon är typ övertygad om att jag kommer kolapsa när som helst, och i helgen har hon bestämt sig för att hålla mig hemma, så jag kan inte sova hos Minna och Niklas i helgen osv, utan får bara umgås över dagarna och hem på kvällarna. Blabla du kan få diabetes, då kan du hamna i koma, vet du vad som kommer hända om du inte börjar ta hand om dig, ditt nervsystem går på helvarv så mycket som du stressar, slarvar med maten och bara sover någon timme på natten. Visst, fysiskt är det inte på topp, verkligen inte, känner mig helt klen och racklig, men dör jag så dör jag, får jag diabetes så får jag diabetes, lever jag så lever jag, svimmar jag så svimmar jag osv osv osv Kanske kan utnyttja den situation jag är i nu, ska sikta på att få cash om jag sköter mig till jul lr nå, kan säkert stå över sockergrejs som jag typ lever på.
Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...