Dyster nostalgi utav musik.

Om det är något som kan få en att färdas tillbaka i tiden så måste det ju vara musik. Så mycket som man grävt ner under lång tid kan tvärt dyker upp till ytan. En svunnen tid som på något sätt helt plötsligt känns så färsk, som att det inte riktigt stelnat, allt är inte bearbetat klart än. Som att man öppnat korken på en skakad flaska med kolsyra i. En liten vulkan som blir förbannad, ett litet moln som börjar regna. En frisk blandning av hat och vemod.

Samtidigt kan jag inte sluta lyssna på dessa låtar som för allt åter till ytan. Musiken som fanns där i de mest kaotiska och sorgsna stunderna, ständigt spelandes på repeat. Alltid ett öra med musik i, dag som natt. Det känns som att jag flyr ifrån det om jag slutar lyssna på låtarna nu. När låtarna börjar kännas avlägsna och irrelevanta, då, är det dags att lägga undan de.

Skönt att titta tillbaka och veta att det är över nu, tiden är ett underbart fenomen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

        Då var man på andra sidan jorden tillslut.  Varit här ungefär 3 veckor.  Känns fantastiskt att göra något annat än Luleå!   ...

Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...

        Finns mycket att säga, men blir inte mer. Varför? Magkänslan. ...

Nån här som varit dit?