Psykologhjälp?

Gå och prata med en psykolog var psykologilärarens råd om mina mardrömmar.

Något trauma eller stress kan ha triggat igång det om jag minns rätt?

    Nej, tack!

För mig är det ofta ett nederlag att söka hjälp.

Det är vekt och på något sätt slött. Jag anser att allt oftast löser sig självt, antingen genom att man själv jobbar hårt för sig själv med problemet eller så är turen och ödet där och hjälper till. Man ska inte ta allt så hårt och allvarligt eftersom saker tenderar att bli förstorade i onödan.

  Mardrömmarna är min överman.

Sakta och bitvis förlorar jag greppet om hoppet att bli av med de. Den otroligt starka känslan av hopplöshet har jagat mig lika länge som mardrömmarna har våldtagit mitt sinne. Den senaste tiden har jag börjat identifiera mig med dessa sömnbesvärande ting, jag känner att de börjar bli en del av mig och det är denna snarlika känsla av acceptans som fått mig att tappa både grepp och hopp. För så snart man accepterar det så vet jag att det inte finns något stopp.

     De tar numera en väsentlig del av mitt liv.

Innan jag somnar funderar jag på hur rädd jag kommer att vara, om jag kommer att vakna av en hemsk dröm eller inte. Många gånger låter jag en lampa vara tänd för att att jag ofta halvgår i sömnen och inte vet vart jag är, jag försöker ligga steget före en panikartad sömngång.

När jag vaknar så är de dystra känslorna från drömmarna kvar i humöret. Sakta men säkert dyker x antal färska minnen av vidriga mardrömmar upp och jag drar en suck över att de är kvar...

   Nu har jag mejlat nån psykologtant.

Kan inte hon ge mig nå bra råd så får jag mejla vidare till nån annan. Jag tycker inte om pressade situationer och att fysiskt be om råd skulle kännas som att bli ställd mot väggen och korsförhörd som en och annan brottsling. Nej, ni vet att det finns annat folk i stort behov av hjälp och deras tid ska jag inte snylta på.

   Knäcka en pepparkaka i tre delar eller önska kl 22.22?

Jag längtar så innerligt efter en fin eller rolig dröm... Jag har så länge hoppats på att det ska ordna sig, men nu har jag inte mycket hopp kvar.

 

Okej

15 september 2009 00:40

Prova meditera direkt på morgonen, tillslut tömmer man huvudet och så slipper man alla negativa känslor resten av dagen, iaf. om det känns jobbigt även då man kliver ur sängen.

http://bodhisattva.bloggagratis.se

 

Hmm

15 september 2009 16:06

Hmm, du måste börja gilla drömmarna, eller i alla fall sluta skrämmas av dom. Om de vet att du vill bli av med dom så kommer dom tillbaka, strunta i dom så borde de försvinna... Men det kan ju vara svårt att strunta i dom, om dom liksom biter sig fast i ditt sinne...

http://www.arkipelagen.blogg.se

 

Dorion

15 september 2009 17:44

Ja, precis! Och så vill man ju kunna bläddra i den själv och minnas tillbaka :)

http://www.daredesign.se/blogg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

        Då var man på andra sidan jorden tillslut.  Varit här ungefär 3 veckor.  Känns fantastiskt att göra något annat än Luleå!   ...

Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...

        Finns mycket att säga, men blir inte mer. Varför? Magkänslan. ...

Nån här som varit dit?