Jag har inget hår, det är rakat. På mig har jag ingenting förutom ett vitt smutsigt nattlinne. Min mage skriker efter mat och jag hittar ett flingpaket fyllt med svarta larver, skalbaggar, sot och mögliga musselskal. Allt inuti är dött.

Jag försöker få tag på böcker ur en flera meter hög bokhylla, allt är skevt och närsomhelst rasar allting ner och jag riskerar att bli avslöjad. Jag får inte vara där, någon vill inte låta mig få tag på böckerna. Allteftersom jag sträcker mig och klättrar på den vingliga avsatsen i mörkret rinner tiden ut.

De andra har hittat mig och skjuter på mig, så jag lägger mig plant ner på marken i hopp om att de ska missa mig och jag kastar tillbaka svarta spjut  lika små som tandpetare med illröda ändar som hamnat brevid mig.

Jag är tillbaka i atmosfären och det smutsiga nattlinnet. Rakat hår och ensam. Plötsligt är inte jag denna person, utan jag följer allting som att det är en film jag tittar på.

Denna flicka vet ingenting om omvärlden utan är fånge i en slags dal. Hon tror att hon ska släppas fri och att den kille som hon nu står i en dusch med ska hjälpa henne. Vad hon inte vet är att han ska våldta henne. När hon märker att han bara är ute efter hennes sargade kropp flyr hon. Samtidigt uppenbarar det sig att hon har flera yngre syskon och alla inklusive hon är fånge i dalen endast för att dansa balett, det är därför hon har nattlinne på sig.

Med sina syskon springer de uppför en lång väg och i slutet av den möter de några killar på vita hästar, men de har inge hud på näsan utan istället sticker svarta näbbar ut från näshålorna. Samtidigt som flickan och syskonen blir chockerade av det så ser jag att ingen av syskonen har skor på sig, och de har förstörda och deformerade fötter, såriga och avklippta tår pga baletten.

När killarna med svarta näbbar märker vilka som jagar henne och syskonen så vägrar de hjälpa de och man ser att de är förskräckta över vilka som jagar de.

Precis där, i vägskälet mellan att vara fånge i dalen och fri i omvärlden så rider killarna iväg och alldeles bakom tjejen och hennes syskon ser man de människor som jagar de, som ska ta de tillfånga igen.

Precis där, när hoppet är borta och vi vet att det slutar i tragedi är drömmen slut. Sviken av omvärlden och åter fångar i sin värld.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

        Då var man på andra sidan jorden tillslut.  Varit här ungefär 3 veckor.  Känns fantastiskt att göra något annat än Luleå!   ...

Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...

        Finns mycket att säga, men blir inte mer. Varför? Magkänslan. ...

Nån här som varit dit?