Direktlänk till inlägg 20 januari 2009
Jag har som sagt aldrig vanliga drömmar längre, med det menar jag en dröm som inte innehåller någon form av rädsla, ångest eller känslan av att vara sviken. Det har jag inte haft på ett helt år nu och jag har ingen aning om varför.
Självklart vart det mardröm när jag somnade efter skolan.
Jag åkte i en bil med en kompis, det visade sig att föraren som var en man skulle kidnappa oss. Jag vart så rädd att efter mätaren visat 90 km/h så öppnade jag bildörren och slängde mig ut i fosterställning. Det verkligen kändes hur ont det gjorde, varje duns kändes så äkta och jag trodde jag skulle slå sönder huvudet. Sen rullade jag in i ett träd, sprang till en lägenhet och försökte låsa en dörr som inte gick att låsa, det var blod överallt varav jag sprang till en hel hop med vakter som lovade skydda mig, men när mannen kom så var de upptagna med att leka brottning med varandra att jag fick fly in i en annan lägenhet...
Bespar mig
Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...