Direktlänk till inlägg 12 oktober 2008
Söndagen måste väll ändå vara den dagen som till känsla går sakta som en sköldpadda men skymtar man digitalklockan då och då inser man att denna tickar lika snabbt som en fisk sprattlar.
Man tänker mest på att det är skola imorgon, att man inte kan vara uppe lika tidigt och att varje minut är dyrbar.
Angelica kontaktade mig lite i helgen, det var härligt att höra hennes röst och jag saknar henne så jävla mycket.
Angelica och hennes följeslagare, (eller om det är vice versa, det kvittar) hade tydligen varit ute på stan och levt livet, vilket märktes på hennes inte alltför nyktra meningsuppbyggnad. Ni förstår säkert att oro är någonting som alla känner i just ett sånt här läge, Inte för att jag tror att hon ska göra något, utan att jag tror att någon spanskt äckel med mustasch försöker droga ner henne och röva bort henne för att därefter sälja henne för 12 kameler till en arab. Denna oro är helt enkelt någonting man får leva med, annars är jag bara glad att hon iaf har haft en skön kväll, med tanke på vad som berättas från hennes bravader under den gågna veckan, "badat i hundbajs, blåmärken på händerna, rivsår på magen, alla dragit, hårt arbete"
Annat då? Nintendo Wii-turnering var ett faktum under fredagskvällen. TOPSPIN, tennisspel var vad som väntade. Vann 2 första matcherna bara för att sedan bli rejält nerspöad av både Robert och Janne.
Måste säga att jag underskattade denna underbara spelkonsol. Nästan bättre än vanlig tennis, eller?
Ha en fortsatt trevlig dag......eller?
Magkänslan har alltid rätt. Ibland går det bara inte att låta bli att vara en idiot. I slutändan var det ändå lika bra!Snart ger jag fingret åt allt här för ett bra tag, det är ungefär det som håller en vid ytan och ingen annan än jag själv som ger m...