What Drug Would You Be Most Likely To Take?

You scored as a Cannabis

-Icket, inga droger för mig, tack.

how much do you hate you???

You scored as a no hope

you have no controll of what you feel, and you dont know who you are anymore, and havnt known for a while now, you hate who you are, and have problems in your life

-Mhm

what were you in ur past life?

You scored as a Candy

You were candy. Very sweet candy. you're life was very short though. You were packaged, put in a store, and bought. Then down na kids throat you went. People loved you and ur sinlings though. All of you were eaten and enjoyed!

-Gode mums alltså, uppäten tammefan

What makes you happy?

You scored as a Love

You love love. you care about everyone and make sure they love love to.

-Kristofer<3

You scored as a Bird

-Så härligt

which religion best fits your beliefs???

You scored as a atheist

you are atheist and don't believe in any gods,

it is good to know that you can think for yourself and question religion!

What's your ideal religion/philosophy?

You scored as a AtheistYour lifestyle is atheism.

You believe in no type of religion

Även fast jag är säker i vad jag tycker och tänker så skadar det inte att prova, allt kan förändras och jag har inget emot att bepröva mina tycken och tankar.

Jag vill dö innan jag är 65, fast det känns som att jag kommer att dö vid 35års ålderns, i en bilolycka eller pga av ohälsa.

Har kommit hem för ett tag sedan nu..

Vi for för att hälsa på Farmor och Arnold på lasarettet

Min bild av hur det skulle vara, hur han skulle se ut, var att han skulle ligga där med sin svarta basker som han alltid har haft så länge jag minns..

Att allting skulle vara som vanligt, bara det att han skulle sova medans vi var där.

Det som gör mig så förbannad är att det här hade kunnat undvikas.

Han tycker nämligen inte om att fara till läkare, men han hade gjort det förra veckan, för att han hade så ont i ryggen och benen. De hade inte gjort en enda rutinkontroll av något slag, utan de hade bara skickat hem honom med smärtstillande, alvedon eller vad det nu var..

Han har haft blodpropp tidigare, och om de hade tagit reda på det så hade de kunnat skriva ut blodförtunnande åt honom, för den där värken kan mycket väl ha varit ett symptom av en blodpropp i benen, den kan ju ha släppt och färdats upp till hjärnan.

Han är hjärndöd har de konstaterat.

När vi kom dit och jag såg honom ligga där i sin säng så såg det ut som att han sov, egentligen så gör han ju det, han lever ju än.

Sedan helt plötsligt släppte den där väggen som jag har byggt upp mot själva allt, jag har egentligen gått runt och förnekat tanken att han kommer att dö, att han aldrig kommer att vakna upp och när han då väl inte gjorde det när vi var där så förstod jag, klarade inte av att vara där, gick ut efter typ 20 sekunder, kände mig helt instabil, benen var som gele och jag var tvungen att gå en bit från allt folk och sätta mig, kunde inte sluta att gråta.

Mamma kom efter mig, satte sig bredvid mig och förklarade att det var bättre att han får somna in av sig själv än att vakna och möjligtvis inte kunna röra sig eller så, den här proppen i hjärnan ställer ju till det rejält..

De hade precis stängt av de där maskinerna som uppehåller hans andning mekaniskt åså, men han kämpade fortfarande av allt han var värd, han andades själv trots det.

Farmor kom och pratade med mig också och efter det så gick jag in en sista gång för att känna på honom, hålla hans hand osv, stryka honom över huvudet och halsen.. Det var så overkligt, jag ville att han skulle vakna upp från sin sömn och bara undra vad han gjorde där, att han mådde bra nu och att han fick åka hem..

De säger ju att hörseln är det sinnet som håller sig vaket längst, jag vet inte så mycket om sånt där, men när farmor och jag stod vid hans sida, när jag strök honom och höll hans hand och medans farmor berättade för honom att jag var där, så började han andas mer kraftigt, det var som att han vart upprörd, att han faktiskt hörde, att han inte var helt avstängd från omvärlden, han reagerade, det är jag säker på.. Han är död men ändå inte..

Att dö är att resa en smula från grenen till fasta marken

Jag blev förvånad när jag frågade mamma om hur gammal han är, 79 år är han, han har alltid varit igång, fiskat, jagat kört bil, skrattat och haft sig, alltid lika charmig och snäll. Det kommer att bli så tomt nu.

Jag hör hela tiden de där bjällrorna från hans dörr hemma hos honom pingla, precis som när vi är och hälsar på, ett ljud som jag egentligen inte har tänkt på förut, och när jag hör det så känner jag trygghet.

För mig när någon dör så dör de inte, de är bara aldrig på samma plats som jag, det känns som när man råkar gå förbi någon, att den personen går på motsatta sidan av staketet, eller att den personen har farit bort och rest någonstans. Jag antar att det är mitt sätt att hantera det. Att förneka sanningen.

Fast egentligen, så länge någon kommer ihåg en så kan man ju inte vara död, minnet lever ju kvar i någons tankar. I mina tankar.

Han lever, nu och föralltid<3

Inatt vaknade jag av att jag bölade och att kristofer frågade hur det var med mig, jag hade haft en hemsk dröm, fy.

Är med Kristofer nu, mysigt!<3 

Hade namnsdag igår, hähä.

Han kommer aldrig att vakna upp säger de..

Ingenting kommer att bli sig likt, det behöver ingen berätta..

Han kommer att dö..

Arnold<3

Det tog över en timme att somna inatt, låg och kollade på klockan, fyfan vad irriterad jag blev.

Vi vaknar i mörker

Vi far till skolan i mörker

Vi far hem i mörker

och vi somnar i mörker

och nu började jag tänka på vickis tröja,

den som åsa kommenterade tror jag det var

totalt jävla mörker